Tyngdlyftning

Tyngdlyftning är en olympisk sport där man tävlar i två grenar, ryck och stöt. Ofta förväxlas tyngdlyftning med styrkelyt där man tävlar i knäböj, marklyft och bänkpress. Många kallar även grenarna ryck och stöt vid sina engelska namn, snatch och clean and jerk, framförallt är det vanligt inom lyftning. Tyngdlyftning är en idrott som tränar hela kroppen och utmanar maximal styrka, rörlighet, explosivitet och teknik. En riktigt bra träningsform helt enkelt och givetvis en sport som alla kan träna  oavsett om målet är att tävla eller inte.

Vilka grenar tävlar man i tyngdlyftning

Fram till början av 70-talet bestod tyngdlytning av tre moment där press var det första. Pressen togs sedan bort vid tävling och idag utförs sporten bara i de två momenten ryck och stöt.

Ryck / Snatch

I ett ryck ska man lyfta stången från marken till raka armar ovanför huvudet i ett drag eller en rörelse. En hel del andra idrottare än tyngdlyftare tränar ryck som komplement till sin träning, men vanligast är att dem tränar styrkeryck. Skillnanden mellan ett ryck (som ofta kallas för sittryck) och ett styrkeryck är att i ett ryck fångar man stången på raka armar i ett djupt sitt och i ett styrkeryck fångar man stången med endast en liten böjning i knäna. I ett ryck sitter man alltså  ner i en så djup position man bara kan för att då behöver inte dra stången lika högt för att kunna fånga den på raka armar och man kan dessutom lyfta mer vikt i ett ryck än i ett styrkeryck. Det är dock tillåtet att styrkerycka vid tävling i tyngdlyftning även om det är vanligast att utföra ett såkallat sittryck.

Stöt / Clean and jerk

Den andra tävlingsgrenen inom tyngdlyftning är stöt. Momentet stöt utförs i två delar. Den första delen i en stöt är en vändning (eller firvändning som den ofta kallas) från marken, där man fångar stången på axlarna framför kroppen. Förr i tiden fick inte stången lov att röra någon kroppsdel på vägen upp och därifrån kommer namnet frivändning. Eftersom den regeln inte finns kvar i tyngdlytning längre kallas rörelsen numera bara för vändning, men inom andra idrotter kallar man vändning ofta för frivändning fortfarande. Precis som i momentet ryck finns det både vanliga vändningar och styrkevändningar och djupet man fångar stången i är skillnanden mellan utförandena precis som i ett ryck.

Efter vändningen utförs en stöt/överstöt. En stöt utförs genom att stången går från att ligga på axlarna framför huvudet till raka armar ovanför huvudet genom att böja lätt i knäleden, stöta stången rakt upp och fånga den på raka armar ovanför huvudet. Tekniken i denna rörelse är väldigt varierande mellan lyftare, men de tre olika teknikerna som används är är utfallstekniken eller split som många också säger, pushteknik och sitteknik. Den allra vanligaste är dock utfall/splitvarianten där man landar med fötterna likt i ett utfallssteg när man fångar stången

Personlig utrustning för tyngdlyftning

När man tävlar i tyngdlyftning finns inga krav om att man måste bära utrustning mer än att alla lyftare måste använda en lytartrikå. I listan nedan finns flera trikåer från olika varumärken att välja mellan. Att använda sig av ett lyftarbälte är väldigt vanligt i tyngdlytning, framförallt i stöt. För att kunna få ut en maximal kraft i stöten krävs det att bålen är ordentligt påkopplad och då kan ett träningsbälte fungera som stöd för att känna att man har ett ordentligt buktryck. Kravet för att få använda sitt bälte på tävling i tyngdlytning är dock att bältet inte är bredare än 12 cm, annars får bältet vara i vilket material eller tjocklek som helst. Ett par handledsstöd kan också vara fördelaktigt att använda för att avlasta handlederna som utsätts för ganska hög belastning om man tränar tyngdlytning ofta. Vi har listat användbar utrustning för tyngdlytning nedan och alla bälten som finns med är godkända att använda vid tävling.